Precis slagit om till 5 mars 2018. Inga barn som ligger nära och sover. Känner mig tom, ensam, ledsen, förtvivlad. Veckorna då dom är hos sin pappa är fyllda med ännu mer ångest. Jag saknar dom så mycket. Jag kan träffa dom när jag vill och det är bra, men dom är inte hos mig. Kommer aldrig vänja mig vid detta. Jag mår så jävla dåligt på alla plan. Och jag är less på att vara gravid, det gör bara ont och är jobbigt. Men hur ska jag orka sen då? Det är svårt att.

Sista semesterdagen eller arrrgh, riva mig själv i ansiktet och iiiiihhhhh. JAG SER PÅ LAMPAN, JAG SER PÅ BOKHYLLAN.

8211; med siktet inställt! Hoppa till sekundärt innehåll. Klart du kan springa en mil idag! Nja, 2,5! I morgon är.

På fredag är det releasefest på Bysis i Stockholm. Har ett nytt jobb och svårt att ta mig iväg de 50 milen över dagen då jag behöver vara hemma igen på lördag kväll.