Det blir ett hejdå ändå. Ni hjälpte mig igenom de värsta åren i mitt liv och för det kommer jag alltid vara oändligt tacksam! Puss och kram från mig till er. Och att gömma sig igen. Är jag beredd att slåss emot någon som missuppfattar med vilje eller som verkligen inte vill förstå. Jag är nog inte det. Jag vill inte dela med mig av mina innersta sorger och det som gjort så inihelvetej.

Jag och min make har länge länge länge önskat att vår lilla familj på två ska bli större. Än så länge har det stannat vid en dröm. Hur kunde det plötslig fungera? Bjuder på en bild.

Nähe, inte den här gången heller. Varför luras kroppen så? Hade ju samma symptom som förra maj då jag var gravid. Länkar till det här inlägget. Mot bättre vetande testade jag. Jag höll mig från 11-tiden till nyss och drack nästan ingenting på eftermiddagen. Minus så det skrek om det. Lär väl vänta tills i helgen innan nästa koll om inte mensen dykt upp då. Länkar till det här inlägget.

Och sen kommer familj? En blogg som handlar om mitt-, min älskades liv och vår längtan att få vår egna familj. Vägen känns just nu lång och kantad av sorg men hoppet finns där att detta ska lyckas! Ännu en blogg om ofrivillig barnlöshet och den vardag och problematik det innebär. Ni anar inte vad ni betytt! Utan er vet jag inte hur jag hade klarat vissa stunder och dagar. Jag kommer alltid vara en av er! Många krama från C med familj. Och sen kommer familj? .

Försök till att visa vad som är dumt eller sant. Imorse skedde det jag varit rädd för. Kl 7 går jag på toaletten och pappret blir helt rött. Toalettens vita porslin visar röda strimmor. Snabbt väcker jag mannen o vi vet exakt vad vi ska göra. Kort därefter är jag uppkopplad på ctg och kurvorna visar att bebisen mår bra. Samtidigt maler oron på i bakgrunden. Får inte släppa fram den! Augusti 7, 2013. Då var vi hänvisade till gyn och inte förlossningen.

Vår underbara lilla tjej har nu varit hos oss i fem dagar och allt fungerar precis som det ska. Jag mår också bra och lyckan går inte att beskriva. Tänk att vi har dessa två små mirakel hos oss. Vår lilla familj blev plötsligt stor. En liten lucia är född! Onsdag 12 december 2012. Vad är grejen med sömnen? Torsdag 6 december 2012.

Det här blir det sista inlägget jag skriver. Jag har tänkt att skriva många gånger, men tiden räcker inte till. Det är tufft att vara ensamstående mamma. Tufft, men underbart att vara mamma. Jag trodde att jag visste hur det skulle kännas, men det känns MER. Förlossning och BB del 4. Efter den andra natten frågade de om vi ville åka hem.