Livets tankar, funderingar, frustration, väntan och längtan! Efter ett biologiskt barn och 12 upprepade missfall är vi nu inne i den långa adoptionsprocessen. Lyckliga familjen säger hej då. Alla jobbiga missfall har vi lagt bakom oss. Det är mycket som komma skall nu i början av nya året. Första återrapporteringen ska skickas till Ryssland.

Har känt så tydligt senaste dagarna. Nu är det dags att sluta. Har haft som sikte att skriva fram till första fådelsedagen. Den firade vi med pasta carbonara i tisdags. Det hade varit läge för skumpa, om vi hade haft någon och jag inte varit allergisk mot sulfit. Dessutom har hela familjen varit sjuka med hosta, snuva och ögoninfektion så party-läget var inte på topp. Å gröt har vi givit upp sedan länge.

Tillsammans med min fantastiska man kämpar jag i bebisverkstaden, en berg- och dalbana av drömmar, känslor, rädsla och förhoppningar! Drömmar om smått helt enkelt. Ett, två, tre. Nytt läkarbesök med chockerande besked. Kanske någon annan som vet bot? .

7 år som gifta, 7 år av längtan. I söndags firade jag och Simon 7 år som gifta. 7 år är lång tid när man längtar efter något så innerligt. Inte undra på att man är less på den här väntan.