När jag var barn blev jag väldigt intresserad av kampsport, Först karate kid filmen som i backspegeln är ganska dålig, sen Bruce Lee filmerna. Jag sprang omkring på vår gård och sparkade på lyktstolpar och hamnade i bråk. Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress. Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.

Och gjorde allt för alla under uppväxten, trots det kändes det som att jag. Jag trodde att jag visste vem jag var, men när någon. Frågade så hade inget svar att ge! När frågan ställdes så undrade. Jag, hade jag bara tappat bort mig själv eller hade jag alltid bara varit den. Som andra såg mig som? Jag kände mig ofärdig. Vem var jag? Jag insåg att jag nog.

Jag kunde inte förstå varför alla utom jag hade så ljus hy. Och hur fick de så förbaskat ljust hår? Använde de något speciellt shampo? Jag ville också passa in i mängden så jag bestämde mig för att solstrejka. En hel sommar satt jag inne och lekte med mina blonda dockor. Idag jobbar jag framför allt med barn. Alla tycker om mig precis så som jag ser ut och det går inte en dag utan att jag hör barn skratta. Det är som mat för själen! September 14, 2011.

När jag var 13 år hade jag en kompis som hade allt. Hon var lång och smal, hade långt ljust lockigt hår. Långa fina piano fingrar, hon kunde självklart spela piano. Hon ritade fantastiskt fint och hade rolig fantasi. Hemma hos henne var det alltid välstädat med vackra volang kuddar i soffan och på sängen. Jag ville vara som henne, lika perfekt.

Välkommen till min nya blogg! .