Här på bloggen har det stått still ett tag. Ibland kommer helt enkelt livet mellan, men nu är jag här igen! En promenad i det sköna. Idag och en bunt kex fick följa med hem. Av allt spret och småblomster som nu pryder bordet. Dom finns ju bara där vid vägkanten. Ta med dem hem vettja! De grå Pippi-ljustakarna från Mateus fick också komma fram. Dom är så söta och passar bra nu i sommartid. Hoppas ni njuter till fullo i vår härligt gröna och spirande natur! .

Vem sa att ensam är stark? Har man gått genom någon av livets dalar, om så bara en enda, vet man mycket väl att så inte är fallet. För varje år som går ser jag mer och mer det vackra och dynamiska i att vara beroende av någon. Att inte alltid behöva vara den starka som tar sig igenom allt på egen hand utan att faktiskt få vara svag, i behov av att någon finns vid ens sida och stöttar upp när benen inte bär. För ibland är det man själv som också behöver stötta.