Not guilty, only pleasure. Har hamnat i ett dilemma. jag har saker jag vill skriva om, men jag vet att många som känner mig har hittat den här bloggen, och jag vill kunna skriva helt fritt utan att någon dömer eller tycker att jag hänger ut dom på www. så jag står och väger och försöker fundera hur jag kan få en bra balans på allt. Just nu så är jag kärlekskrank och jag skyller allt på hösten. Så jag låter nog det vara. Keep it in your pants.

Ett resultat av hur jag levt. Som nånting jag gjort skevt. Det finns en mängd av fakta. Som jag fått hämta hem. En chans till att beakta. Hur jag vill leva sen. Så jag tar tag i saken. Ja - på mitt eget sätt. Fast det finns de som påstår. Att andra sätt är rätt. Det visar sig väl sen. Och kanske kan det tyckas. Att jag är en envis en. Men detta det är mitt liv. Och det är mitt eget val. Du får köra din stil.

En rätt så kul sifferkombination. Ja jag krånglade nog till det lite men tror att ni förstår. Satt och pratade med puman och tänkte på att allt är relativt. Men jag utvecklar inte dom tankarna. Ska bara önska er ett gott slut och ett gott nytt år.

Om livet och meningen med det. Sorry, den här bloggen har varit väldigt vilande under en lång tid nu. Anledningen är att familjen drabbades av svår sjukdom Min tonårsson drabbades av Anorexia. Om det går att läsa i bloggen En ovälkommen gäst, www. Kärleken har liksom fått vänta. Men nu, snart, så kan förhoppningsvis livet gå tillbaks till vad det var. Fast på ett annat sätt.