Varför livet är värt att leva. Allt är inte guld som glimmar. Den senaste tiden har det hänt något i vår vänskapskrets. Vi är sisådär trettio allihopa och mitt i allt finns det en vinna-eller-försvinna tanke bland våra vänner. Förhållanden går i kras, folk hittar partners, vissa skaffar barn och nu nådde den första skilsmässan vår allra närmaste bekantskapskrets. Vem är vi vän med i framtiden? Hur går det när de hittar nya kärlekar? Augusti 11, 2015.

Jag tappade totalt tidsuppfattningen i natt. Jag kunde inte alls förstå att klockan redan var över 4, då jag var alldeles säker på att jag precis hade kollat på klockan och att den då inte ens visade 3. Förvirrad över hur jag så fullständigt lyckats glömma tid och rum skyndade jag mig till snarklådan. I morse då jag vaknade bläddrade jag igenom ett forum som jag brukar hänga på. Inte förrän någon där var irriterad på sommartiden slog det mig. Förstås! Tårtan så att kakbiten simmade i whisky.

Vet inte vad jag ska skriva om. Jag får väl posta en låt då. Det enda ämnet där inspirationen aldrig tryter för mig. Om att känna sig missförstådd, om att ha för höga krav, om att stöta bort människor för man vet att det aldrig kommer att fungera. Om det handlar den här låten. Och den är alldeles, alldeles fantastisk. Ja, det är nog faktiskt en riktig INFJ-text i den här låten, när jag tänker efter.