Idag är sista dagen av min två veckor långa inskolning. På måndag är det På Riktigt. 1,1 patient per arbetad timme vilket är nära målet.

En resa i tid och rum, vem blir jag nu. Sista terminen har innehållit gynekologi, obstetrik med Att lära sig om kirurgi på kvinnor, gynekologisk cancer och allt som hör till graviditet och förlossning. Vi kandisar har fått gå med barnmorskor och förlossningsjourer. Jättekul och förmånligt att få vara med när små barn kommer till världen. AT fick jag inte i första sökningen.

Om läkargrejen, om småbarnsföräldergrejen, om åktenskapsgrejen, om livets möjligheter och omöjligheter och allra mest om mig! Söndag 26 december 2010. Nu är det lördag igen. Värkar kommer och går, endast magen består. Så, den här veckan har jag varit sur.

Sett, läst och hört. Blogg enligt Fru K - läkarstudent förstås! Gapminder - Om global utveckling. Sommarvik på kirurgen vid ett litet sjukhus i Sverige. Vilket visserligen medförde en hel del nya möten och funderingar, men bristen på dator hindrade mig från att dokumentera dessa.

Mitt liv som ST-läkare på väg mot specialistkompetens. Barn, ST och flytt. Nu ska jag återgå till att njuta av min bebis, julhelgen och den goda maten. I fortsättningen ska jag försöka bättra mig när det gäller uppdateringen på bloggen. Måndag, december 29, 2014. Psykiatriplaceringen är avslutad sedan en tid. Jag hann med att vara både på avdelning, akuten, öppenvård.

En blogg om allt som passerar in genom det ena örat och ut genom det andra! Allt annat som försigår i mitt huvud. Idag så bytte jag vispar med min trumvän David. Jag tyckte inte om mina och han tyckte inte om sina. Det visade sig bli ett lyckat byte. Jag gillade hans och tvärtom. Tur när det är så! Blev iallafall så himla glad och inspirerad så jag spelade in ett litet improviserat stycke med mig på mitt batteri. Jag älskar tolkningar på låtar! En episkt ful bild! .

Hon hade väntat länge på det här. Hon vill inte lyssna på det jag har att säga. Hon vill inte se allvaret i min blick. Hon får en remiss i handen. Vad är det här? Jag försöker förklara. Förklara utan att oroa alltför mycket. Förklara varför jag skriver den där remissen utan att vara pessimistisk. Senare samma kväll är leendet borta. Ibland hatar jag att ha rätt.