Annas blogg om livet här och nu. Ibland blir inte livet som man tänkt sig. För mig och min familj tog livet en mardrömsvändning när jag strax efter födseln av vår dotter drabbades av en riktigt aggressiv cancer. Men just när livet känns som hårdast och mest orättvist kan man få uppleva de absolut lyckligaste stunderna. Den här bloggen handlar om livet här och nu. Morgondagen är ett oskrivet blad för alla. Ge bröstcancer en box på läppen. I morgon, torsdag den 28 oktober, är det Ro.

Vi är tyvärr ett av dem paren som har drabbats av infertilitet. Vi försökte och vi väntade och väntade. Drygt två år har nu gått av väntan och längtan. 2 år och 3 månader senare. Mina vänner trodde att jag var inne i någon chock då jag mådde så extremt bra! Men här.

Tack för alla lyckönskningar! Jag stänger ner den här bloggen nu. Det har varit en IVF blogg och nu har vi ju så att säga kommit ut på andra sidan med världens finaste mirakel. Dessutom känner jag, efter 12 dagar som förälder att jag inte har tid att både bekanta mig med min dotter och fortsätta skriva på en blogg. Tack för tiden som varit och tack för all pepp ni har gett mig under tunga IVF-dagar och oroliga graviditetsperioder! Fredag 10 juni 2011.

Om längtan efter barn och en resa som började på egen hand med singelinseminationer på klinik. En resa som tog en helt annan väg då jag plötsligt träffade mannen i mitt liv och numera är en del av ett Vi som i fyra; mamma, pappa och två fina barn. Galet! Förlossningsberättelse, min första förlossning. Om varför jag började skriva. Får vi en plats här närmast? Hinner vi in så jag får antibiotika? Kommer det bli en bra barnmorska? Kommer det gå bra? Ska vi stanna på BB? .

Om livet med en efterlängtad unge. Du, har du sett hur himla fin han är när han sitter vid bänken, på den lilla blå stolen, och pysslar? Det Precis det. Att dela de där små vardagliga vackra ögonblicken, var något jag saknade mycket som ensamstående. Länkar till det här inlägget. Du säger att han är din låtsaspappa.

Hur ska det gå? Onsdag 29 februari 2012. Är här för att göra ett avslut. Detta blir det sista inlägget från Lilla Jag på denna blogg! Vi har nu beslutat oss för att inte göra några flera försök. Så till er alla där ute; kämpa på så länge ni orkar men var rädda om varandra, försök att inte tappa bort er själva i allt ni går igenom. Ni finns i mina tankar och jag hoppas verkligen att ni som kämpar vidare kommer att lyckas.

Följ med på resan vi har gjort med IVF som nu har resulterat i ett barn. Vårt mirakel är här! Den 26 Oktober klockan 16. 19 kom vår lilla prinsessa Savannah. Hon vägde 3995 gram och var 51 cm lång. En helt perfekt och underbar bebis. Vi njuter av att vara föräldrar, vilket vi trodde att vi inte skulle få uppleva. Vi lever verkligen med ett mirakel. Det tog 6 ICSI försök, 1 FET, 2 missfall innan hon kom. Vi fick kämpa i 5 år men nu är vår värld perfekt. 2 år av konstant hormontill.

Missfall, jo jag är ganska säker, och ledsen. Fredag, maj 29, 2015. Embryot -för det är ett fast vi satte in två- är lite för litet. Det finns ett hjärta som pickar, men det är ca 3 mm för litet, det kan ju vara dåligt. Det kan också betyda precis inget särskilt. Jag har ju lite svårt för att koncentrera mig på det senare förstås. Vi ska tillbaka på ett till VUL, jag hoppas den här lilla jordnöten växer till sig, så vansinnigt mycket hoppas jag det! Måndag, maj 25, 2015.

Jag är en glad och mestadels positiv tjej som har insett att jag är redo att ta kontroll över mitt liv och inte sitta hemma och vänta på att någon annan ska göra det åt mig. Den här bloggen handlar om mina funderingar, rädslor och förhoppningar. Naturligtvis får ni adressen - jagvilljagkanjagvagar. com! Den som vill ha tillgång till låsta inlägg får gärna maila till mig på jagvilljagkan snabela hotmail punkt com. Jag vill gärna veta vem som läser! .