Thanks Grandma Lisa for the Alfons Shirt.

Jag försöker komma ihåg hur man fixar till bloggen. De tre små är överlyckliga. Den stora är lagom road över att tvingas vara ifrån vännerna i en hel månad. Vi är i alla fall redo för att resa! Länkar till det här inlägget. Länkar till det här inlägget. Om några timmar har det gått ett år sedan Ebbe föddes. Livet snurrar på och jag hänger på och roddar runt för gla.

Om mitt liv i London, mina barn, min Mr Big,lite shopping, mera resande och mycket ältande. Hej min blogg ar inte avstang utan flyttad till ovanstaende adress. Man behover inte losen eller anvandar namn. Om du vill kommentera sa maste man fylla i nagra rader i kommentars faltet, men det gors bara en gang sedan sparas det och du kan kommentera sa mycket du vill. Vi ses pa andra sidan. Pa min nya fina blogg.

Livet är en gåva och att uppskatta varandra, vardagen och nuet är viktigt! Le lite extra just idag. Eftersom ting sker och jag inte vet när min blogg går live så säger jag so long. 501 tips som underlättar föräldraskapet.

Familjen Sara, Mia and Tova. Den har flyttat till www. Nae nu lagger jag ner denna bloggen pa obestamd framtid. Beslutet var inte latt jag har ju sa manga lasare! For er trogna finns andra metoder att uppdateras pa tex telefon, sms, emails, brev, titta in pa en fika. Fattar inte hur snabbt helgerna gar egentligen. Men barnen hade som v.

I dag på eftermiddagen tog vi en tur till styrsö hittade ett mysigt fik, en ny matbutik samt gick förbi styrsö pensionat. Där skulle jag gärna bo en kulen natt i november! 11 augusti, 2015. När man längtat så länge. Barnen altinerar med att åka till mormors land. I dag har vi varit här ute bara Mr big, jag, Isak och Clara.

Har man 20 trad pa tomten sa ar det bara att kopa en motorsag. 1 Liters Stein kom precis in till Canada for arets Oktoberfest. kan nog bli ratt gott.

Höga förväntningar, svåra att leva upp till. Hårda ord som lämnar sår. Det kanske är dags att göra något annat nu. Jag trodde att det skulle bli den bästa julen på många år. Och nu sitter vi fast igen. I samma mönster, samma ilska, samma stolthet och ovilja att ge. Var jag bara feg? Han tittar bara på. Är det inte så det alltid är? Lördag 23 oktober 2010.

Förlåt att jag lämnat er en tid. Om där finns någon kvar. Jag har tänkt på denna bloggen mycket och länge. Med bultande hjärta och nervositet gick jag in ikväll. Såg en länk som blivit postad, gick in och har läst snabbt, texten var så otroligt träffande men vågar inte ta den till mig och omvandla den och se på min situation. Allra minst vågade jag läsa kommentarerna till länken, där det fanns fler träffande historier. Vill knappt läsa mina egna ord, för då ser jag vad jag skriver.