Livet och världen enligt Jah Hollis. Så var det slut på säsongens alla helgdagar. Tisdag kväll och i morgon är det vardag igen med allt vad det innebär. För egen del har jag inget inplanerat, utan jag kan ta denna onsdag som den kommer och se vad den ger. Men kanhända kommer det så småningom igen som en variation till de torra texter jag hittills har producerat. Länkar till det här inlägget.

Det snöade tidigare idag och jag gjorde en film. Här är han, Hollis! Gå in på Google. Följ min blogg med bloglovin. Jag är mer här än här.

En röst i kulturskymningen - En skunk i dunklet - Sista skriket från vildmarken - Ett nödrop i krösamoset -. Ungdomar som gör mig trygg. I lördags stod jag drygt två timmar. Vid Malmö Stadion med mitt lånade årskort och köade för biljetter till matchen mellan Zlatan och Malmö. Jag gick med oförrättat värv när jag insåg att brorsdotterns konfirmation på Bjärehalvön var i farozonen. Jag hängde dock på låset i morse när de sista ståplatserna.

Nu börjar Sveriges medaljhopp i OS att försvinna. Är skadad igen och ska kanske lägga av för alltid. Ställer bara upp i längdhopp där hon förmodligen inte tar någon medalj. Susanna Kallur känner lite värk men borde kunna tävla, om allt går bra så borde hon kunna ta en medalj. Sen finns ju Stefan Holm. Han är ju ett riktigt medalj-hopp, när det gäller Mustafa. Så finns det nog för många kenyaner. Och etiopier för att han ska lyckas.