Om det modärna i det moderna. En lustig liten film där en flicka kommer till Moskva med en gås under armen. Det är lite oklart varför, men det verkar som om hon sänds dit för att leta efter en släkting som anländer hem med tåg samtidigt som hon far. Flickan blir oskäligen utnyttjad som lågbetalt hembiträde av en lat frisör som bor i huset. Senare sabbar hon en amatörteaterpjäs som hon, naiv som hon är, tror är på riktigt. Filmen har en fin meta-.

Jag har haft mina julrosor i snart tio år nu. På dessa år är det bara två gånger då de faktiskt blommat i mars. Jag är så förtvivlat sentimental när det kommer till blomster att jag nu skulle kunna utgjuta mig om vad detta betyder för mig en avsevärd stund. Men jag ska kanske bespara omvärlden det. Låt mig nu ändå bara säga det att julrosor ska betraktas i lampsken med mörker runt omkring. Länkar till det här inlägget.