En blogg om vad som håller mig pysselsatt. Gjorde en tofs till stallmössan. Jag låtsas som jag glömt det där med fleecefoder. Den blev för stor insåg jag efter att ha stickat hela oket. Började på den på nytt.

Being a lady is an attitude. Träning är ju ändå något jag tycker om. Även om jag inte blir bättre rent resultatmässigt, så mår jag bättre på det stora hela när jag tränar. Framförallt så slipper jag spänningshuvudvärk som är något som gärna tar över bittra människors liv i perioder.

Jeans är ett basplagg i min höst-vinter-vår garderob och eftersom hösten närmar sig eller höstterminen i alla fall kändes det som att det var läge att kolla igenom vad som fanns och fungerade. Det blev ett nyinköp i mörk färg och så fanns ett par hela mörka och ett par trasiga ljusa redan. De nyköpta har jag fixat idag - jag begriper inte vad man ska kunna använda de minimalistiska fickpåsarna till så jag utökade dem. Nu funkar de till både mobil och nycklar! Tisdag 25 juli 2017.

En av mine favorittpodder er Nördic knitting. I høst hadde de en episode der de snakket om den nye boken til Ivar Asplund. Den handler om flettestrikk og hadde en kul lue som jeg bare måtte ha mønsteret til. Så selv om mønsteret egentlig er så enkelt at jeg hadde klart å strikke det uten boken, var det jo en god unnskyldning for å kjøpe den. Som sagt falt jeg for den kule luen Sniskan.

Efter att ha stickat tre provlappar kunde jag till slut lägga upp för min Golden wheat cardigan. Jag stickar koftan i okragul Drops Nepal med Knitpro Symfonie wood som tyvärr inte är helt optimala till garnet. Glidigare metallstickor hade nog fungerat bättre, men när jag insåg det hade jag redan stickat en bra bit och hade ingen lust att repa upp, köpa nya stickor och börja igen. Så petfingret får jobba hårt och börjar få en ordentlig valk, och jag är inte ens förbi oket än. Länkar till det här inlägget.

Efter en poddpaus på hela tre månader är Stickpodden tillbaka! I avsnitt 49 av Stickpodden snackas det om lin, barn och ekogarn. Eller direkt i mediespelaren här på sidan. visst är det väl nästan som att ha en Tamagotchi.

När jag ändå var på stan passade jag på att ti.

Min Blacklily har varit färdig ett tag nu, jag är nöjd med den. Den är stickad i dubbelt garn, en tråd Line och en tråd Mandarinpetit båda från Sandnes garn. Detta linne har jag stickat i Line till min dotter. Kul när hon vill ha något som mamma stickat tycker jag! Jag fortsätter att ha kul. Maken gav mig ett uppdrag här om dagen att laga hans jobbarbyxor. Tjoho vad det svänger från datorn och symaskinen.