Skall försöka mig på en årskrönika. Vet inte om det går men jag skall i alla fall försöka. Men jag tror inte direkt att det blir en krönika men något blir det i allafall. 2013 är ett år där jag växt som människa, kommit till insikt om många saker. Ett år med tuff ekonomi men med känslan att vara rik. Ett år där känslorna legat utanpå kroppen och lekt med mina sinnen likt en berg och dalbana. Inte så många gånger vi gör nå.

Mitt i livets toner och nyanser. Polkagrisfärgade rosor lyser upp i trädgården, doftar så gott och lockar till sig insekter av olika slag. Men sedan blev det dags att ge sig av mot nya mål.

Om Allt Mellan Himmel och Jord Med Egna Ord. Idag för 6 år sedan gick min bästa och längsta vän bort. Vi hade hållit ihop i över 20 år. Hon valde att ta sitt eget liv. Jag kan fortfarande inte glömma detta. Tänker på henne varje dag. Det känns som om det var igår och det hände. Tre dagar efter min mors begravning. Detta är den sista av tre. Som gått bort i april månad. Han var min man i nio år och.

Om kvinnorna, nybyggare och samer på 1800-talet. VÅRA UTFLYKTER OCH ÄVENTYR I NÄROMRÅDET. Lördag en kväll på Laisan. Dagen var regnig, mulen och en smula blåsig men så småningom slutade det regna,. Kvällen blev alltmer lugn och solig. Förutom våra ivriga röster när vi fick napp.

Vem kan sörja halvhjärtat? Ingen tvingar Dig att TRO på något alls som skrivs här eller ens hålla med. Man får aldrig glömma att varje litet skrivet ord är färgat av den som är författaren. Men de ord som berör Dig i Ditt HJÄRTA, kan vara en gåva från mig till Dig. Det finns ett öppet fönster. Det var så jag överlevde. Det är så jag lever.

Allt är lugnt och stilla i mitt liv nu. Bloggen lever vidare, fast det är sällan jag är inne och skriver något. Anledningen är helt enkelt att det inte hänt så mycket nytt. Vi får fortfarande nåt enstaka litet rivmärke, men för övrigt är det lugnt. Så det verkar som jag har det bakom mig nu. Förstår bara inte vad det var som triggade igång allt konstigt som hände 2008-2012. Kanske handlar allt bara om närkontakt med andra. Det hela föll i glö.

Jag har börjat jobba efter julledigheten. Jag vänder ryggen till- istället för andra kinden. Det har jag gjort- för allra sista gången! Onsdag 20 maj 2009. Det är bra att få perspektiv på saker och ting.

Posted by Vekis under Uncategorized. Men då står jag på ruta ett igen. Funderar på hur jag ska fortsätta för jag ger inte upp. Men det låter nog som att jag får lov att köpa hästen först iallfall och försöka få någon som hjälper mig, jag behöver en mentor. Men hur får man tag i sen sådan. ja ett till hinder som jag måste fundera på. Posted by Vekis under Uncategorized. Skarven o Polskan i hagen.