Efter en fyra mànader làng exil i Spanien àr jag nu tillbaka dàr jag hòr hemma. Under tiden det smàrre problemet lòses vill jag bara uttrycka min fòrvàning och framfòrallt glàdje òver att det fortfarande finns personer som kommer in hàr. Eppure ce le avevo qua un attimo fa. 1 Torna il sole non il tempo 2.

Varde ljud och jag tände lampan. Yeps Jag drar vidare som sagt. Den nya bloggen börjar ta form och eftersom jag är otålig av naturen så har jag redan börjar blogga där fast den inte alls ser ut som jag vill än. Men en sak i taget liksom. Fast allt på en och samma gångt.

Allt du läser är sanningen. Eller är det bara mina drömmar? Något händer. De krafter som bor i mig börjar vakna. De kommande veckorna kommer vara några av de viktigaste i mitt liv. För nu har jag chansen att förändra och förbättra mig. Bli bättre, starkare, mer levande. Jag kände det igår när vi i rask takt gick i skogen. Upp och ner för backar, skogsdoft, glada röster, svett men absolut inga tårar. När jag släntade iväg i so.

Ja, fredag lördag och söndag. Helt själv, varit hög hela helgen. Var inte orolig jag är ingen yunkie, ville bara belöna mig själv från ständig stress i typ 4 månader. fasn vad najjs att bara skita i allt och vara hög en hel helg. Det är så narkomaner säger. Ibland önskar jag att även jag hade lika mycket kreativitet inombords. Det är just sånt här litet i vardagen, som iaf för mig, förgyller en annars tråkig och slitsam vecka. Reklam när den är som bäst.

Jag tror inte att ni fattar den känslan. Att tro att man ska faila och sen nästan få ett MVG? SjuktNu är jag färdigutbildad. Oh, happy day! Jag uppskattar ledig tid så jävla mycket mer nu när jag inte har lika mycket. Facebook svämmar över av människor som absolut inte är rasister, men som ändå vill dela sin rasistiska åsikt. Trött och lite rädd faktiskt. Det är så jävla mycket ilska och hat överallt.

De omnibus rebus et nonnullis aliis. Det här är en döende blogg, det kommer mest troligt inte att bli några fler inlägg här. Den kommer dock fortsätta att ligga uppe ett tag, av nostalgiska skäl. Ni hittar mig numera här. Ja, det kanske är dags att jag skriver något annat än de inlägg jag får betalt för. Lilla Boston förgyller vardagen och det finns inget mysigare än att vakna med en liten hundvalp tätt intill. Han älskar mig och jag älskar honom. Hur gör man då? Jag har .